Mia

4 april 2008 15:09

Vad roligt att du tog upp Stayfriends just nu! Satt nämligen därinne nyss och skrev mail till en av mina f.d klasskamrater, som var en liten ligist mellan varven...Vilket sammanträffande! Det ska bli väldigt kul och se om hon svarar mig.
Skönt att du mår bättre nu och inte lät skolåren förstöra hela livet! Jag var också lite hackkyckling en period, det var tacksamt eftersom jag var liten och hade rädda ögon...
Kram på dig!
/Mia

Charlotte

4 april 2008 17:52

Där har jag varit med i Stayfriends men jag gick ur. Jag orkade inte med att leta gamla skolkompisar, jag var lite mobbad och många gånger har jag som du tänkt att det skulle vara roligt att veta vart alla tog vägen men för bara några veckor sedan så stötte jag på en gammal klasskompis på en skola vi besökte med ena sonen och hon blev mest förvånad över att jag kände igen henne sedan sa hon att hon inte kom ihåg mig, då gav jag upp. Aldrig mer att jag ger mig till känna om jag känner igen någon från den tiden. Visserligen var hon en av de som mobbade genom att ignorera mig totalt så det var väl inte så konstigt att hon inte kom ihåg mig. Jag hoppas du har tur och får kontakt med dina för visst kan det vara underbart att de får veta att man idag har bättre självförtroende och så. Och jag kan inte förneka att jag trots allt är väldigt nyfiken på vad alla forna klasskompisar gör idag, en vet jag att han blev missbrukare, en fick ett handikapat barn, en jobbar på en bensinmack och en annan blev målare. Men det är allt jag vet. Men jag skulle vilja veta vad hon gör som mobbade värst. Jag tror hon blev någon sorts ekonom och sist jag hörde något så var hon fortfarande singel. Mobbade det gjorde hon även efter att vi slutat skolan, genom att ringa mig och föreslå att vi skulle ses och sedan ställde hon inte upp på det alls. Konstig människa, vi var ju i alla fall nästan vuxna då.

eva

4 april 2008 19:43

Ja, att tillbringa helgen framför datorn och spåra gamla klasskompisar låter som en lagom ansträngande sysselsättning för dig och din förkyldning. Krya på dig och ha en lugn och skön helg. Kram

Sazza

4 april 2008 19:56

Usch o fy, skoltiden ä den man bara vill glömma.
Har också vart inne ett par gånger på stayfriends, men inte orkar angagera mig att ta kontakt med någon av dem.

MILLER MÅLARKLUDD kan skriva en del oxå

5 april 2008 08:42

om du får chansen tycker jag du kan tala om för de människor som mobbade att du inte tyckte det var okej. Det är bra att få upprätelse för sin egen självkänsla och respekt.

Sissi i Norge

5 april 2008 10:49

Noe slikt har jeg ikke hørt om finnes her. Men det hadde vært veldig morsomt å høre hvor alle er blitt av. Jeg bor fremdeles i samme kommune som jeg vokste opp i, men veldig mange er flyttet.
Kanskje vil det hjelpe litt på minnene fra skolen om man fikk "fred" med hele situasjonen nå i ettertid? Kanskje kan man på en måte få legge det bak seg?
Nå glemte jeg NESTEN å ønske deg god helg også!!

Linda

5 april 2008 13:41

Jag har nästan glömt av dem som jag gick i skolan med förutom några. Fast min bästa kompis jag hade från jag gick i klass 4 har jag fortfarnade kontakt med så det är jättekul

Dockmamman i Jämtland stickar upp

6 april 2008 00:09

Visst kan det vara skojigt att hitta gamla klasskompisar men jag tänker på det Charlotte säger, har man blivit mobbad en gång i tiden av dessa människor så har de aldrig förändrat sig bara för att de är vuxna.

Man ska inte anstränga sig det finns vänner som är värd er mycket mer än vad de är.

Jag blev mobbad också i skolan och i vuxen ålder så mötte jag en av de värsta och det visade sig att han var kompis med min nuvarande sambo och denna kille började att ursäkta sig och började att grina, för då var han rädd för att jag skulle säga åt mi son att han skulle göra dumma saker mot hans dotter.

Jag sade att så skulle aldrig jag göra och att jag förlät han men att jag aldrig kommer att glömma och aldrig kunna bli vän med han.

Men jag hoppas lycka till dig Tindra att det ska gå bra/Kram

Dockmamman i Jämtland stickar upp

6 april 2008 08:24

God morgon min vän!
Jag skäms så för att jag har glömt att fråga riktigt hur det är, jag har varit en fullblodsegoist under dessa tider.
Jag har bara flytit på och tagit emot era fona ord och omtankar.

Jag vill ge nått tillbaka och det gör jag idag

Hoppas att du kan förlåta mig.

Här kommer första söndagskramen